Satsningen på etanol kostar miljarder, DN 20090516
Är din lön verkligen din? Har du rätt att förfoga över dina egna pengar? Eller är den någon annans?
I artikel efter artikel läser vi hur mycket olika allmosor i form av reformer från våra politiker kostar Sverige. –Va då kostar Sverige?
Frågeställningen belyser något större. Vem pengarna tillhör och varför det är någon som ger och någon som får.
Uttalandet i titeln ger underförstått att din lön är politikernas pengar. Alltihop. Det du får behålla är att betrakta som en gåva från politikerna.
Låt mig uttrycka min avsky inför denna norm.
Mina pengar är mina pengar. De pengar som jag tjänar har jag genom mitt slit, min satsning på utbildning och mina livsval tjänat ihop själv. Visst, vi tjänar alla olika, men vi tjänar inte pengar åt någon annan.
Jag har röstat fram politiker för att fördela en del av dessa pengar. De är att betrakta som en gåva från mig till mina landsmän och medmänniskor samt till skydd för mitt och min familjs liv och säkerhet.
Om en politiker, eller för den delen en grupp politiker gör en förändring som innebär att man ser fördelen att ändra eller stimulera ett beteende, och då subventionerar något, då är det bra. Ett exempel är de 400 MKr som vi medborgare i Sverige ger till stöd för färjetrafiken mellan fastlandet och Gotland.
Om man har olika nivåer för ett skatteuttag, t ex energiskatter, då är det inte att betrakta som att man ger något till den som betalar mindre i skatt. Olika typer av bränsle har olika skatter. Man tar mindre från denna person.
Det är skillnad på att ge och ta.
Det är här skillnaden ligger.
Om jag har pengar och ger till dig. Då skänker jag dig pengar av mina pengar. Om jag tar pengar av dig och en dag bestämmer mig för att ta lite mindre, då ändras inte sakförhållandet. Jag tar fortfarande pengar av dig.
Nästa gång du läser en artikel där du ser att något kostar staten pengar. Fundera på vem som ger och vem som får, och vems pengarna var från början.